Bilanpassning

Idag har resan med Calle lett oss in på nya vägar, in i djungeln av bilar som är handikappanpassade. Vi har valt att ta hjälp av en bilverkstad i Staffanstorp och arbetsterapeuten som vi träffade där levde verkligen upp till förväntningarna. De har en arbetsplan som de följer och kunde verkligen hjälpa till på olika sätt. Av en slump hade vår egna arbetsterapeut från habiliteringen ett studiebesök just denna tid då vi var på plats, vilket gjorde besöket ännu bättre. 

Det var trots allt ingen jobbig känsla att kliva in bland alla stolar, ramper och annan mekanik. Den där fruktansvärda och ledsamma känslan av att behöva alla hjälpmedel tror jag har rotat sig lite inom mig. När situationen är som den är, känns det trots allt fantastiskt att det finns så många saker som kan hjälpa oss i vardagen. Ännu mer glad är jag över att vi bor i Sverige och har rätt till en del av dessa eftersom de är fruktansvärt dyra. Rättigheter är en sak men processerna för att få den hjälp vi har rätt till kan vara jobbiga, långa och energikrävande. Det har vi redan fått erfara.

Skattepengarna har för oss fått en mening, något som jag tidigare inte tänkte att jag skulle ha så mycket användning för. Men plötsligt så händer det som man inte tror ska hända en själv, man behöver hjälp. Det då så skönt en dag som denna. En dag då man träffar personer som valt rätt yrke, personer med kunskap, personer med känsla för sina uppgifter, personer på rätt plats.