I maj månad var det alltså åter igen dags för ett besök på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg och även denna gången för en mitokondriell utredning. Denna gången var det ingen sövning och inga kirurgiska ingrepp men ändå en psykisk anspänning för vad vi skulle få veta. Efter två dagar lämnade vi sjukhuset men inte mycket klokare än när vi kom. Med facit i hand hade vi nog haft för höga förväntningar på vårt möte med neurologen. Väl hemma igen stod vi där med ännu fler frågor. Under hösten väntar besked om den mitokondriella utredningen. Jag blir inte förvånad om läkarna återigen står utan svar på frågorna vad och varför?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar