Det är nu lite mer än en vecka sedan vi kom hem från varma härliga Cypern. Som vanligt tycker man att tiden går galet fort men så har det också varit en händelserik vecka. Cypern, betygskonferens i Växjö och läkarbesök för Calle två gånger. Andra gången blev vi ivägskickade till Csk, Calle syrsatte sig dåligt. Efter den härliga vecka på Cypern kändes detta som ett slag rätt i magen. Välkommen hem! Jag blev ledsen, allt det som känns svårt och jobbigt kom för mig och inte minst rädslan över vad det var för fel på Calle nu. Kunde han inte andas riktigt längre? Var det dags för hans kropp att ta ett steg tillbaka? Efter ett tag kom beskedet att mätningen av syreupptagningen måste varit fel. Calle hade en kraftig förkylning, men var ok. Efter två dagars inhalering fick vi lämna sjukhuset och bege oss hem igen. Dagen efter satt vi i kyrkan och var med om en vacker vigsel. Ja fysiskt satt jag där, men psykiskt hade jag knappt hunnit med allt som hänt och med ett antal timmar back vad det gäller sömnen.
Inte nog med det så har nu Alice en lös tand vilket gav henne ett mindre bryt till att börja med. Men hon lugnade sig när hon fick veta att tandfeen troligtvis kommer på besök. "Jag ska bita i ett knäckebröd så tanden trillar ut" sa hon, eller det första man hörde när hon vaknade "Om jag slår i tanden i kanten på bordet trillar nog tanden ut" :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar