Idag skulle det skett, MR, LP och massa provtagningar. Men nu sitter vi i bilen på väg hem igen utan att fått något uträttat. Calle hade feber i söndags, vrålade och skrek i går kväll/natt så vi åkte till akuten bara för att få bekräftat att vi skulle kunna åka till Lund som planerat.
I väntrummet på akuten ekade det nästan på tomt folk. Men barnläkaren verkade vara väldigt upptagen, så upptagen att det inte behövdes göra någon undersökning tyckte man. I efterhand kan jag tycka att alla läkare på akuten borde ha ett stetoskop i fickan, men 10 minuter av någon annans tid är kanske för mycket begärt. Dessutom är det bara narkosläkarna som avgör om undersökningarna ska bli av eller inte fick vi veta.
Efter någon timmes sömn och med en feberfri Calle rullade vi i väg till Lund och barnsjukhuset. Där blev Calle undersökt av läkare som konstaterade att infektion, det blev till att åka hem igen. Läkare i Lund kunde bara beklaga bemötandet på akuten.
Trött, arg, besviken och lagom glad över att vi varit uppe hela natten, varit på akuten och sedan suttit i bilen i nästan 3h i vinterväder helt i onödan. Så här hade det inte behövt bli!
Fy va tråkigt m ett sådant bemötande! Så får de verkligen inte gå till...
SvaraRaderaGrattiskram till Calle i efterskott, han va så söt i tidningen
Idag är de nog en av de längsta dagarna i mitt liv.... Sitter m telefonen i handen o bara väntar på ett besked o livstecken från Lund!
// kramar Helena